Smugglosmurf

Så har man då gjort det. Hade mitt 2003-jag fått skåda in i framtiden hade hon skakat beklämt på huvudet och smackat ogillande med läpparna. Nåväl. Vi är nyligen hemkomna från en ytterst familjevänlig semestervecka i norra Italien. Listan över grejer man för tio år sedan skydde mer än både pest, kolera och fekala kräkningar wrapped up in one är nu listan över de fantastiska egenskaper orten och lägenheten hade att erbjuda. Vad ger ni mig liksom för detta:

- Lekplats tio meter från den trädgård som tillhörde lägenheten.

- Barnpool femtio meter bort.

- En hord av barn.

- En bar bara fem minuter bort. Med lekplats OCH minidisco varje kväll. Med ytterligare horder av barn.

 

För tio år sedan hade man inte åkt dit om man så fått resan gratis. Eller så hade man åkt och suttit och gubbhytt med näven i trädgården och bett ungjävlarna varva ner och hålla lite tyst. Men nu är det inte 2003 utan 2013. Och 2013-jaget hurraropar när dottern efter dagar av övning äntligen klarar av att klättra upp till den höga rutschkanan alldeles själv. 2013-jaget torkar diskret bort en rörd tår ur ena ögat när dottern dansar och hoppar på minidiscots dansgolv. Det är ok. Saker och ting ändras ju. Det är väl ingen som förväntar sig att jag ska sitta och dissekera smurfars fortplantningsförmåga över sliskiga drinkar med namn efter olika zoo-djur. (Fast mellan er och mig alltså, stackars Smurfan.) En sak ska ni dock veta, och det är att när jag bokar in mig på en all-inclusive-vecka med en massa människor utklädda till djur som tar hand om ens barn medan man själv pimplar blaskig öl och äter sunkig gratis-korv, då är det nog trots allt dags att skicka in mig för en liten sinnesundersökning. Det är jag nog ändå ganska säker på.