Rätt patient!

Idag kom vi så äntligen iväg på besök till den kvinna som jag på ett läskigt stalkermässigt sätt snokat reda på med hjälp av birthday.se och hitta.se. Var lätt nervös när jag kom fram, för det fanns ju faktiskt en viss risk att det skulle kunnat vara en helt annan kvinna, bara född samma år och med samma namn. Förberedde mig inför att lägga av jordens ursäkt, men det var ingen annan än min egna... låt oss kalla henne Ulla.

Hon hade fått mitt telefonnummer, men varit dålig till och från och inte kommit sig för att ringa. En helt godtagbar ursäkt från kvinnan som nog ingen trodde skulle överleva våren. Iallafall blev hon väldigt glad över att se oss, och jag är väldigt glad över att ha infriat mitt löfte om att besöka henne. Har varit så fruktansvärt rädd över att det skulle vara försent, men dagarna har bokstavligt talat runnit mig ur händerna de senaste tre månaderna.


Hitta stammispatienten

Idag ska jag och Isabelle hitta stammispatienten som ännu inte hört av sig. När Isabelle vaknar och har ätit. Om det inte regnar då. Fast jag har räknat ut de senaste veckorna att det är lite av ett moment 22. Varje gång jag kommer ut börjar det nämligen ofelbart att regna, så det är mig ni ska bli arga på över den dåliga sommaren.

Son?


Min tjocka lilla ängel. Som alla verkar tro är en kille. Till och med idag när jag hade satt på henne en rosarandig body. Faktiskt inte alla bäbisar som har en massa hår sådär direkt i början av livet ska jag be att få tala om. Träffade på en granne som efter att ha sagt att min son var väldigt söt genast gick vidare till att meddela att hon (eller han, tydligen) hade för mycket kläder på sig och att regnskyddet på vagnen agerade bastu. Never mind att grannen kom ut från torkrummet och tydligen var korkad nog att tro att det var den korrekta utetemperaturen samt att det eftersom det inte regnade i torkrummet troligtvis inte regnade ute heller. Jag älskar grannar som låter en ta del av sina åsikter innan de ens presenterat sig för en.

Idag har maken jobbat och jag och Isabelle har varit i Västra hamnen och fikat med Isabelles namne. Därefter har jag och Isabelle ägnat oss åt sådant som inte gör bakhuvudet platt, det vill säga suttit i bumbostol, flugit flygplan, lekt ståleken och suttit i babybjörnen. Det är ganska utmanande och utmattande att få en bäbis som helst ligger på ryggen att inte göra det. Jag är rätt trött faktiskt. Bäst jag går och lägger mig.

Dagens uppgift avklarad



Sådär. Inköpt bumbostol samt skallra. Isabelle har godkänt båda. Som synes har vi också fått presentera dottern för dregglisarna vi så fiffigt inhandlade för ett halvår sedan. Den som synes ovan är nu plaskblöt efter ett par timmars användande. Hon tycker nämligen det är hur festligt som helst att göra pruttljud med munnen mot oss så att salivet sprutar, och därefter ler hon med hela ansiktet med dregglet hängandes ner från hakan. Varje dag tror man att man inte kan älska henne mer än vad man redan gör, men varje dag visar det sig att det kan man visst det.

Blä

Vissa dagar är blä. Idag är till exempel blä. Varför är det sånt förbaskat skitväder till exempel? Och varför är det så förbaskat mycket tvätt i tvättkorgen? Varför är det överfullt med tidningar i tidningsåtervinningskorgen? Och varför är det dammigt i lägenheten fast den nyligen är dammsugen? Frågorna är oändliga och till synes utan svar. Dock har jag fått napp på en bumbostol som finns i Hörby. Kanske orkar vi åka och hämta den efter att vi besegrat tvättberget. Sedan ligger en helg framför oss där maken kommer att jobba mastodontskift bägge dagar och jag och dottern ska försöka roa oss inomhus återigen då regnet öser ner där utanför. Har jag sagt blä?


Efter kvällsbadet.

Blä

Vissa dagar är blä. Idag är till exempel blä. Varför är det sånt förbaskat skitväder till exempel? Och varför är det så förbaskat mycket tvätt i tvättkorgen? Varför är det överfullt med tidningar i tidningsåtervinningskorgen? Och varför är det dammigt i lägenheten fast den nyligen är dammsugen? Frågorna är oändliga och till synes utan svar. Dock har jag fått napp på en bumbostol som finns i Hörby. Kanske orkar vi åka och hämta den efter att vi besegrat tvättberget. Sedan ligger en helg framför oss där maken kommer att jobba mastodontskift bägge dagar och jag och dottern ska försöka roa oss inomhus återigen då regnet öser ner där utanför. Har jag sagt blä?


Efter kvällsbadet.

Bumbostol

Jämt måste man köpa något... Vi som var så nöjda med finfina babysittern har nu tydligen fått en platthuvad och toppig dotter vars huvud måste rundas av. Detta ska ske med hjälp av en bumbostol. Ni vet väl vad en bumbostol är? Nä, inte jag heller innan idag. Det är en bisarr liten klumpstol i valfri gäll färg som inte går ihop med övrig heminredning, där man ska sätta sitt barn så att huvudet är fritt och inte fortsätter vara så platt.
Som vanligt när jag behöver något jag tror är ovanligt att behöva så behöver alla andra tydligen också det, så alla bumbostolar på blocket är sålda. Får väl punga ut med fullpris för en bumbostol då. Det betalar tillbaka sig när dottern är rundhuvad och strålande vacker supermodell om 19 år. Hon ska vara supermodell först och sedan få Nobelpris när den karriären är slut. Jag ser på henne redan nu att hon kommer bli både vacker och utomordentligt smart.

Idag har dottern också fått sin första vaccination. Det gjorde ont. Fast mest i mig tror jag. I mig gör det ont fortfarande, men hon sover ovetandes om sin mors smärta. Tur.


Bild från joddler.se. Bumbostol. Återstår att se om detta blir ett meningslöst köp à la bed time baby oil eller en succé i klass med Näsfridan.

Ämne nummer 1

Tja, det blev ju inte precis någon läsarstorm i kommentarsfältet när jag bad om ämnen att skriva om, men ett par av er, oh tappra själar, gav mig lite att bita i, och det sätter jag igång med nu.

"Jag vill läsa om där du syniskt, ironiskt och inte så sublimt förbannar olika "hjälpmedel" för att göra småbarnsföräldra livet lite lättare. lite syrliga och in-your-face berättelser om hur jävla korkade vissa saker av dom är, tips som verkar vara skapta av förståndshandikappade vettar i en berättelse av Astrid Lindgren och andra "hjälpmedel" där upphovsmakarna bara genom att kläcka sin idé för evigt har förtjänat en plats på en evig dödslista....."

Robert, your wish is my command. Here goes.

När man är gravid går man runt i bebisbutikerna och tittar storögt på alla bebistillbehör som finns och undrar om man verkligen, verkligen behöver allt det där som de säljer. Svaret är förstås nej. Man känner det på sig när man går runt där med magen i vädret, men man vill liksom inte riktigt kännas vid det. Man vill ha allt. Bara sådär för säkerhets skull, liksom. Man har ju hört att man inte kan lämna lägenheten på flera veckor efter förlossningen för att man sitter fast i sin rosarödskimrande bebisbubbla, och då måste man kanske ha alla de där grejerna hemma utifall att man kanske behöver dem. Lyckligtvis hade jag inte råd att köpa allt (ingen har ju glömt det tårdrypande besöket på Babyland där jag på ett grymt sätt nekades ett stjärnbestrött påslakanset).
Här följer ett par saker som är komplett meningslösa (eller bara rent för jävla dyra):

1: Angelcare blöjsoptunna. Denna köper man faktiskt inte själv, utan får i sin babybox. Babybox är ett koncept där stora företag leker generösa och ger bort blöjor, salvor, skallror och alltså även denna blöjsoptunna. Ni förstår lika väl som jag att denna generositet är intet annat än ett stort reklampaket, men som fattig blivande mor tar man alla allmosor som erbjuds. Jag ska inte ljuga för er. Blöjsoptunnan är faktiskt genial. På insidan är den beträdd med magiska påsar som på ett lufttätt sätt klär in de bajsiga blöjorna i ett helt luktfria korvar. Men ack den glädje som varar för evigt, påsarna tar slut efter ca en månad av nedbajsade blöjor. Kvar står du med din angelcare (man kräks för övrigt lite i munnen när man hör namnet angelcare) men utan de magiska påsarna. Nu kommer så stötestenen. När du beger dig till Babyland för att köpa nya soppåsar så kostar de TREHUNDRA SPÄNN!!! För jävla soppåsar! Soppåsar ska ju vara gratis! Hur mycket man än innan bebisankomst har skrutit om att ens hem ska vara fritt från bebisbajslukt, så är det förbanne mig inte värt trehundra spänn i månaden. Trehundra spänn i månaden i tolv månader, det är 3600 spänn. Visst har jag slutat röka och har lite extra pengar kvar efter det, men jag kanske hellre lägger de pengarna på något lite roligare än soppåsar. Så mitt hem må lukta bebisbajs, men jag har iallfall snart sparat ihop 3600 spänn!

2: Bedtime baby oil. Ja, ni får skratta åt mig. Blåögt köpte jag denna babyolja som sades göra min bebis sömnig efter insmörjning. Där stod jag de första fyra veckorna, hålögd av sömnbrist och med spruckna bröstvårtor efter att ha ammat 20 timmar per dygn och smorde in dottern i bedtime baby oil varje kväll. Vad gjorde hon? Ja, inte somnade hon iallfall. Troligtvis ammade hon bara ett par gånger till, doftandes av rogivande olja. Vill ni höra det ALLRA mest korkade? För ett par veckor sedan köpte jag duschcrémen i samma serie med motiveringen "Tja, det kan ju iallafall inte skada". Hatten av för detta företag som lyckats lura mig så kapitalt.

Och så till slut en sak som jag trodde var komplett meningslös, men som jag köpte iallafall och som visade sig vara användbar: En Näsfrida. Det är en tämligen grotesk uppfinning för en som ännu inte har barn, men fullkomligt genial när du inser att du aldrig kommer att få in ditt finger i ditt barns minimala näsborre. Näsfridan är en liten slang/sugmojäng som du stoppar in i barnets näsborre samt din egen mun för att suga ut snor. Först trodde både jag och maken att man sög in banets snor i sin egen mun och blev episkt äcklade, men lyckligtvis finns det ett filter som hindrar detta. Inte för att det i nuläget egentligen skulle spela någon roll. Jag har redan blivit bajsad i handen, kissad på samt kräkt på de senaste tre månaderna, så vad skulle lite barnsnor i munnen göra för skillnad?


Vem bryr sig om ifall man råkar få lite snor i sin mun egentligen, när den vars snor man får i munnen ser ut såhär?

Definiera "ledig" i mammaledig

En dag i slutet av graviditeten

10.00: Vaknar.
10.00-10.30: Ser på tv i sängen.
10.30-12.00: Äter frukost och läser tidningen.
12.00-14.00: Ser på tv i soffan.
14.00: Äter godis.
14.30-16.30: Sover middag.
16.30-18.00: Surfar på nätet.
18.00: Äter middag.
18.30-22.00: Ser mer på tv.
22.00: Går och lägger mig.

En morgon med tremånadersbäbis

03.00: Vaknar av bäbisskrik. Matar bäbis. Somnar om.
06.15: Vaknar av bäbisläte av typen "OAH!".
06.16-06.45: Vaggar bäbis i förhoppning om att det ska somnas om.
06.46: Ger upp. Går upp med bäbis och ut i köket.
06.47: Får onda ögat av Aslan som martyrmässigt äter upp de sista torra bitarna kattmat från gårkvällen i kattskålen.
06.48: Sätter kattmatskålen i blöt.
06.49: Sätter bäbis i babysitter.
06.50: Brygger kaffe.
06.55: Nås av mindre trevlig odör från soppåse. Knyter ihop påsen.
06.56: Bäbis upplåter missnöjesläte. Pratar med bäbis. Ger henne giraff som låter.
06.58: Går med soppåse till sopnedkast. Aslan passar på att rymma från lägenheten och springa upp till sjunde våningen.
06.59: Bäbis uttrycker vidare missnöje från sin babysitter. Trampar i odefinierbart blött på hallgolvet på väg in. Aslan är kvar på sjunde våningen.
07.00: Ger bäbis giraff. Gurglar lite.
07.01: Springer och letar upp Hår av Hin, nu tacksamt nog på femte våningen. Bäbis uttrycker åter missnöje.
07.02: Matar bäbis.
07.30: Nås av ytterligare sårade blickar från Aslan.
07.31: Matar katt.
07.32: Kommer ihåg att kaffe finns. Häller upp kaffe i kopp.
07.33: Bäbis bajsar. Bajs på pyjamas, rygg samt babysittertyg.
07.34: Bajssanerar bäbis+ babysitter.
07.50: Hittar kall kopp kaffe i köket. Häller ut och fyller på nytt.
07.51: Trampar i odefinierbart blött på köksgolvet.
07.52: Torkar upp odefinierbart blött från köksgolv och hallgolv. Rödvinssås från soppåsen?
08.00: Försöker lägga bäbis i vagn. Kör vagn över tröskel.
08.05: Bäbis har somnat!
08.06: Brer frukostmackor. Dricker pissljummet kaffe.
08.07: Bäbis vaknar. Kör vagn över tröskel.
08.08: Hår av Hin kommer springande från köket med stulen skinka i munnen.
08.09: Bäbis sover åter. Tar två tuggor av frukostmacka ståendes vid vasken.
08.11: Bäbis vaknar igen. Hetsäter mackorna.
08.13: Kör vagn över tröskel.
08.30: Bäbis sover på riktigt.
08.31: Nås av odör från blöjsoppåsen. Knyter ihop påsen. Går ut i trappan till sopnedkastet. 
08.32: Aslan rymmer upp till sjunde våningen. 
08.33: Skriker okvädningsord efter katt. Katt återkommer oväntat från sjunde våningen och springer in i lägenheten.  
08.34: Ska borsta tänder. Hittar nedbajsad ej ännu ursköljd bäbispyjamas i vasken.
08.35: Sköljer bort bäbisbajs från bäbispyjamas.
08.38: Borstar tänder.
08.45: Läser tidning.
08.48: Aslan kräks på hallmattan.
08.50: Torkar upp kattkräks.
08.52: Bäbis vaknar.
08.53: Kör vagn över tröskel.
09.00: Bäbis sover. Hoppar in i dusch.
09.04: Hör missnöjesläten från bäbis.
09.05: Hoppar ur duschen, knappt avsköljd tvål.
09.06: Plockar upp bäbis ur vagn. Matar. Soffan blir blöt efter blöt handduk.
09.30: Lägger bäbis i babygym. Sätter på kläder.
09.32: Bäbis uttrycker missnöje. Sällskapssjuk.
09.33: Leker med bäbis i babygym.
10.00: Bäbis gäspar. Lägger bäbis i vagn
10.01: Kör vagn över tröskel.
10.15: Bäbis har somnat.
10.16: Vilar i sängen.
10.18: Bäbis vaknar.
10.19: Drar vagn över tröskel. Läser tidning simultant.
11.00: Bäbis verkar sova.
11.02: Hungrig! Lagar lunch.
11.15: Får äta lunch ostört.
11.30: Bäbis vaknar. Sällskapssjuk samt blöt blöja.
11.32: Byter blöja, pratar med bäbis. Nås av odör från kattlåda.
11.40: Rengör kattlåda.
11.45: Går ut till sopnedkastet med fynd från kattlådan. Aslan rymmer upp till sjunde våningen.
11.46: Överväger att hoppa från balkongen. Beslutar att avvakta.
11.47: Låter ytterdörren stå öppen ifall kattfan önskar återvända från sjunde våningen. Pratar med bäbis.
12.00: Kattfan återvänder från sjunde våningen. Klockan är 12. En hel förmiddag har gått utan att någon förstår hur det gått till.


Ondskan

Nu har jag suttit och glott på en vit skärm i tio minuter. Att skriva ett humoristiskt blogginlägg i nuläget känns respektlöst. Det känns litegrann som att hela världen har stannat upp för en helg, lamslagen av sorg och ofattbarhet. Tyckte att Norges statsminister avslutade sitt tal på minnesgudstjänsten med kloka ord: Om en enda människas ondska kan påverka så många människor, tänk då hur mycket kärleken från alla oss kan påverka. Kloka ord när känslorna som tar överhanden är ilska och sorg. Det går inte ens att föreställa sig hur de som genomlever detta mår.


Ämnen emottages tacksamt

Är det på väg utför med bloggen? Sista inlägget (för en vecka sedan!!) innehöll en föga inspirerande berättelse om ett myggbett och sedan dess har ni inte hört ett jota. Min innerligaste ursäkter framför jag nu till er och lovar bot och bättring.

Min moder tillika makens svärmor och dotterns mormor har befunnit sig i faggorna den senaste veckan för lite intensivt umgänge med sitt barnbarn, vilket lätt försvårat eventuellt bloggskrivande. Om det hade funnits någon inspiration då vill säga. Inspirationen har varit lätt trytande på sistone. Jag emottager tacksamt förslag på ämnen. Jag går till och med så långt att jag lovar att skriva det ni ber mig om att skriva (bortsett från erotiska noveller. Det är inte min tekopp riktigt), bara jag kommer igång igen. Kul! (Tycker jag, återstår att se vad ni tycker.)

Fotsättning följer

Den mycket spännande cliff hangern jag lämnade er med igår, det vill säga min fot, fo(r)tsätter nu. Den mycket spännande fortsättningen består av att jag ringde till sjukvårdsupplysningen för råd istället för att trakassera de stackars hårt arbetande sjuksköterskorna på vårdcentralen. Tyvärr blev det lite moment 22 eftersom hon rådde mig att köpa allsköns smörja på apoteket, och min fot gick ingalunda ner i ett par skor förrän framåt sena eftermiddagen, och då var foten så pass bra att jag inte kände för att lägga pengar på någon smörja till foten. Alltså: För myggbett i böldform bör man ha alsollösning hemma (personligen har jag alltid tyckt att alsol är rena tramset, men det står för mig) samt eventuellt någon slags antihistaminsalva. Ungefär vad jag trodde de skulle säga. Via vårdcentralen hade jag velat få lite tyngre grejer, typ kortisontabletter eller Stesolid. Har hört att vissa VC-läkare i Malmö är generösa med att skriva ut beroendeframkallande tabletter till kreti och pleti.

Idag går livet i sedvanlig ordning i slow motion. Jag har just duschat och borstat tänderna och klockan är kvart i två. Då har jag förvisso tvättat (och skrämt slag på grannarna, skitig och ovårdad som jag varit innan min hygienkavalkad klockan halvtvå), ätit (frukost OCH lunch), matat dotter, lekt med dotter i babygym, pratat med dotter i babysitter, gått runt i lägenhet med dotter samt gett dotter D-droppar. Nästa plan är att lämna lägenheten. Önska oss lycka till!

Amputera?

Kan någon komma hit och amputera min fot? Det är ganska bråttom, för jag tror att den håller på att sprängas. Huden på foten är spänd på ett mycket onaturligt sätt. Jag hade så gärna ringt vårdcentralen, men jag antar att de inte har några tider förrän någon gång i september, och då hoppas jag innerligt att svullnaden har lagt sig lite. Det känns tryggt att bo i ett land där vårdcentralerna har två tider per dag att boka in patienter på. Bara för det ska jag ringa och se om det faktiskt finns en chans att komma till. Kanske inte för amputation, men väl lite kortison. Fortsättning följer...

Sablarns mygg!


Precis lagom till att graviditetssvullnaden gått ner attackeras man av en illasinnad mygga. Igårkväll, precis när den illasinnade myggan hade attackerat mig, var foten häften så stor som på bilden och under dagen idag har den bara växt och växt. Tur att foten är långt ifrån halsen. När svullnaden når axlarna åker vi in till akuten.

Elefantben


Visst är det trevligt med ljus i fönstret, men kanske inte så länge. När de ser ut såhär blir man relativt äcklad. Ser ut som inflammerade och ödematösa elefantben.

Idag tar vi det lugnt i väntan på bussen som tar oss mot Trelleborg för grillning. Isabelle har flugit, sovit och ätit. Avancerad bäbis som flyger innan hon kan gå, men sådan är hon. Hon pratar ju redan spanska. Iallafall lite. Hon kan säga vatten på spanska. Det hade varit lätt mycket mer användbart om hon istället hade lärt sig ett par fraser på svenska (typ "Nu vill jag sova" eller "Nu är jag hungrig och behöver si och så mycket mat för att bli mätt"), men jag ser ändå Nobelprisen hägra i framtiden. Själv har jag ju alltid planerat att få ett i litteratur, men nu lämnar jag över facklan till dottern. Min mamma ville att jag skulle dansa balett, jag vill att min dotter ska få ett Nobelpris. Är det verkligen för mycket begärt? Det gäller att uppgradera föräldraönskemålen för varje generation.


Isabelle flyger.

Dotter-bild


Isabelles första stranddag i UV-tältet.

UV-tält. Ökendamm!

Jag har insett att om det här med bäbis ska integreras på ett bra sätt i livet så måste jag bli av med mitt hat inför morgontimmarna. Det är egentligen inte så hemskt tidigt hon vaknar, om man tänker på hur livet var de första fyra veckorna, man plötsligt känns allt mellan halvsju och åtta som oöverstigliga timmar. Ungefär då bestämmer hon sig för att allt som innebär att ligga ner och vara tyst är aktiviteter som är obegripligt tråkiga och för att visa detta för oss lägger hon av ett ganska högt "NÄÄ" upprepade gånger, tills man ger upp och går ut med henne till köket där hon får sitta och jollra i sin babysitter. Man och man, förresten, i nio fall av tio är det makens uppgift att göra detta, pga kombinationen mitt usla morgonhumör och att jag ammat fröken en gång vid tre- eller fyratiden på natten och därmed är ursäktad. Faktum kvarstår dock att jag nog varit lika irriterad vid den tiden på morgonen även utan nattamning. Lyckligtvis är det ingen i det här hemmet som har den dåliga smaken att skratta på morgonen, såsom ibland förekom på min arbetsplats vid sjutiden på morgonen. Det finns inget som är roligt innan klockan nio på morgonen. Stryk nio förresten. Inget är roligt före klockan tio. 

Idag ska vi fly det fält som är hemmet, mitt i ökenstormen av gammal puts från bygget bredvid i kombination med hettande sol som gassar mot lägenheten och ger en arom av unkenhet och kattsand, och inviga dotterns UV-tält nere på stranden med tant Jenny. Olyckligtvis skyr tant Jenny skugga såsom Stålmannen skyr kryptonit (kom inte på någon bättre referens så här tidigt på morgonen), så det kan bli en lätt utmaning att hitta en fläck där gassande sol möter sval skugga för UV-tältet. Alla som önskar komma ner för att se hur uppdraget lyckas alternativt ta en kopp kaffe (ta med kaffe isåfall, för min termos bara välter och läcker) är välkomna ner till Ribban.

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!