Smugglosmurf

Smugglosmurf var ett epitet jag fick så tidigt som 1999. Det var sommaren efter studenten. Innan utlandet och poesiskrivningen i de dragiga parisiska vindsvåningarna skulle påbörjas (trodde jag) var det dags att erövra den Helsingborgska sommaren. I väntan på svar från alla jobbansökningar var vi i Båstad och drack sötsliskig cider tillsammans med hotshotsarna från Stockholm, eller kanske snarare i samma lokal som de Stockholmska hotshotsarna. I Helsingborg förtärde vi de vanvettigt sliskiga drinkarna Isbjörn och Boaorm, som numera inte får komma i närheten av mina smaklökar. En av alla dessa kvällar satt vi på utestället formerly known as Struprännan, dåmera Snaps, numera... whatever.

 

Det var jag, bästa kompisen, bästa kompisens pojkvän och bästa kompisens pojkväns kompis Smurf-Johan. Alltså, han hette inte Smurf-Johan, han hette egentligen bara Johan. Men för oss var han Smurf-Johan. Han, och troligtvis vi i viss mån, hade ett osunt intresse för smurfars varande och leverne. Det diskuterades smurfgrammatik, smurfgenetik, då mest med inriktning på hur stackars Smurfelina egentligen lyckades befolka hela Smurfbyn, och hur det aldrig någonsin blev inavel. Såna grejer. (Seriöst, tänk på det en dag, hur livet egentligen ÄR för stackars Smurfelina. Just saying).

 

Som sagt, vi satt på Snaps med varsin Isbjörn eller Boaorm i handen och eventuellt med en cigarett mellan fingrarna. Jag tror inte att vi diskuterade smurfar just då. Däremot tror jag att vi diskuterade att vi skulle ta oss vidare till en nattklubb. Närmare bestämt Q, vilket nog var den enda nattklubb vi vid den tidpunkten var gamla nog att få komma in på. Av oklar anledning skulle vi gå raskt och smidigt innan min Isbjörn var ens halvdrucken, och det vet ju minsta småbarn att sprit lämnar man liksom inte bakom sig bara sådär hipp som happ. Så Isbjörnen skulle med. Förbi de biffiga vakterna ut i den Helsingborgska natten. Och ut kom den. Medsmugglad i min tröjärm (alternativt jackärm. Minns inte så noga.) mitt i trängseln förbi vakterna och ut i friheten. Så där och då fick jag mitt erkännande av Smurf-Johan. Mitt eget smurfnamn: Smugglosmurf.