Dag 26: Mina ovanor
Jag var tvungen att fråga maken igår vad jag egentligen har för ovanor. Han definierade mina ovanor som:
1. En förmåga att aldrig vara färdig i tid när vi ska någonstans.
2. Att aldrig veta vad jag ska ha på mig när vi ska iväg någonstans.
Sedan ville jag inte höra mer. Jag kommer på mina egna ovanor istället. Känns mycket tryggare. Here goes:
- Vin är min last. Graviditeten satte käppar i hjulen för vindrickande och lillfisen sätter käppar i hjulen för att dricka i excess nuförtiden. Vilket ju faktiskt är ganska bra. Innan graviditeten drack nog jag och maken vin fem eller sex dagar i veckan. Gärna tre eller fyra glas. Nu, såhär i lillfistider så försöker vi att hålla fler vinfria dagar än vinfyllda varje vecka, och det blir faktiskt ganska sällan mer än två glas per gång. Det är helt enkelt ren självbevarelsedrift. Ska man upp halvsex och se på barnprogram är man inte i världens bästa form efter tre rejäla glas vin kvällen innan.
- Städning. Jag är en obotlig pedant som avskyr grejer som ligger på fel ställen och damm. Som föräldraledig har jag haft lyxen att kunna städa två gånger i veckan, något jag förstår att jag inte kommer orka ägna mig åt när jag börjar jobba på heltid igen.
- Jag har också för ovana att blänga på män som uppenbarligen varit och köpt sig en fru i Thailand. Ni vet de där paren där han är 65 och hon är strax över 20. Jag vet att det egentligen går emot mitt motto om att man ska sköta sig själv och skita i andra, men det går också emot min känsla för rättvisa och jämlikhet, eftersom jag vet att kvinnorna inte helt sällan blir ganska illa behandlade och sällan vet vad de har för rättigheter. Så jag fortsätter blänga.
- Jag har för ovana att äta massor av ost varenda gång jag tar fram den till frukost. Två skivor på smörgåsen och femton skivor i munnen.
Nu låtsas vi att det är slut på ovanor
Kommentarer
Trackback
