Smugglosmurf

Idag är det premiär! Premiär för min allra, allra första VAB-dag. Jag försökte slippa undan in i det längsta och cyklade till jobbet i god tro att maken skulle tillfriskna. Det var när jag hörde att han hade 38.5 i temp och farmor var lika sjuk hon som jag insåg att det var dags att cykla hem för att ta hand om lillfisen så att maken kunde få retirera till sängen. Så här sitter vi, jag och lillfis. Hon leker med sina leksaker på golvet och nyss har vi sett på Hem till gården. Good stuff!

För att försvåra tillståndet ytterligare får vi inte använda några av våra avlopp idag, det vill säga toalett badrumsvask, badkar eller köksvask. Lyckligtvis har makens misstänkta kräksjuka ännu inte resulterat i något faktiskt kräk. Tur, eftersom jag inte tror att vi äger någon kräkhink. Skulle vara mopphinken. Eller så får han ställa sig på balkongen och kräkas utanför räcket. Vi får improvisera när det väl är dags.

De goda nyheterna är att jag hör på vänster öra igen. Iallafall ganska bra. Och betongnäsan är mer som en vårflod nu. Och eftersom jag bara mår lite, lite illa och bara har haft en diarré idag så intalar jag mig att den där misstänkta kräksjukan är något helt annat än en kräksjuka. Jo. Så måste det vara.

För övrigt är det mycket lättare att vårda maken än att vårda barnet. Maken fick ett glas nyponsoppa och somnade sedan. Dottern är däremot inte ett dugg intresserad av någon sömn. Fast det är nog ungefär som vanligt om jag tänker efter.