Svartlistad?
Nu är det dags igen. Jag har till slut kommit över den stora solroskatastrofen som ägde rum sommaren 2010. Solrosen gick en grym död till mötes, sakta men säkert. Jag ansade, vattnade, älskade (inte med den, alltså, det var mer kärleksfulla vibbar och sånt) och kämpade. Men den dog ändå. Jag konstaterade bittert att jag måtte ha svarta fingrar och lovade dyrt och heligt att aldrig mer försätta en krukväxt i fara igen.
Fast alltså. Nu har jag ju lillfisen. Hon lever och frodas. Hur mycket svårare kan det egentligen vara att ta hand om en krukväxt? När jag väl bestämt mig igår, efter en del vånda och samvetskval, höll jag nästan på att ångra mig igen vid kassan. Bägge affärsinnehavarna, varav en till och med höll på med en annan kund, började i munnen på varandra ge mig olika skötselråd. Är jag svartlistad? Finns det en topp tio-lista över Sveriges värsta blomdödare? Toppar jag den?
Nåväl, här är den. Hår av hin stryker runt den som vore hon het och blomman gröt, men jag lovar att göra mitt allra, allra bästa. Jag lovar!!
se bara till så att Hår av Hin inte äter av den, den är nämligen giftig =) Men de är svårdödade de däringa blomsterna så det kommer att gå bra.
Jag är med på döda alla lättskötta blommor listan. Folk förfasar sig att jag får svärmorstungor och garderobsblommor att dö. Men kattgräs och gräslök har överlevt och nån mysko gummiplanta men den var giftig så våga inte ha den med nyfikna barn.
