Smugglosmurf

Murphy är mycket, men han är ingen kille som gillar att vara oförutsägbar och impulsiv. Ni minns hur jag sa att jag givetvis skulle få igen direkt från Murphy för att jag skrev att dottern sovit som en lemur den senaste tiden? Som ett brev på posten, samma kväll, vaknade hon klockan kvart i elva och skulle upp. I tio minuter guppade hon upp och ner i mitt knä som en påtänd rejvare och viftade med händerna mot ljusslingan med röda stjärnor i fönstret samtidigt som hon rabblade ett osammanhängande "öööööööööääääääähhh". Sedan blev hon stilla. Och strax därefter exorcistkräktes hon över hela sig, mig och den (givetvis) renbäddade sängen. Jag minns att jag hann tänka något om att det är intressant hur tiderna förändras och att det en fredagkväll för tio år sedan inte var helt otroligt att jag just langat fram en sambuccainducerad spya på någon nattklubb. Sedan sitter man tio år senare med en liten kräkande minirejvare i knät. Vem kunde anat?

Iallafall rejvade dottern vidare till klockan två. Sedan däckade hon i sin spjälsäng bara för att vakna fyra timmar senare, täppt i näsan och pigg som en lärka. Vi tänker att uppåttjacket inte hade slutat verka helt. Så att, Murphy, du överraskar inte ens litegrann. Jag visste ju att du skulle slå till igen.

Du har inte heller lärt dig hur man gör ser jag?


Fjärde advent. Hur gick det till?