Social kompetens
Idag vågade jag ställa mig på vågen för första gången på ett bra tag. Visar sig att jag gått upp ca åtta kg sedan början av graviditeten, vilket förvisso är lite för mycket (enligt intensiva efterforskningar på internetsidor som blimamma.se och growingpeople.se o s v).
För att erhålla sympatier och allmänna kommentarer i stil med "Äsch, när jag var gravid i fjärde månaden hade jag gått upp hundrafemton kilo, och jag gick ner allt när jag ammade", så valde jag att dela detta med mina kärleksfulla kollegor under lunchrasten. Dessa kommentarer kom också, säkra som amen i kyrkan. Tyvärr kom de efter den mindre kärleksfulla kollegans kommentar:
"Oj, åtta kg!? Jag gick upp tio kg sammanlagt när jag var gravid!"
Som alltid när man får en så ohyfsad och ogenomtänkt kommentar (eftersom man sällan tror sina öron när det händer, antar jag) kom jag inte på något bättre svar än: "Tack, det var ju uppmuntrande!", för att sedan lämna lunchrummet.
Prick fyra timmar senare (alltid en klippa när det gäller) kom jag på den perfekta svarskommentaren. Den lyder som följer: "Jaha, men det är nog bara för att jag var ansvarsfull nog att sluta röka när jag fick veta att jag var gravid."
Jag är kvinnan hela dagen att ha en sisådär fyra timmar efter en kris för att komma med en riktigt giftig kommentar! Ring mig vid behov bara!
Skämt åsido fascineras jag lite över hur människor tycker att det är ok att säga vad som helst till folk. Må så vara att mamma efter halvåret i England (toast, kanelflingor och engelsk cider gör inte precis underverk för midjan) kunde nypa tag i muffinsvalken ovanför jeanskanten för valfritt skämt, men jag klarar mig utan det från mina kollegor.
Man känner sig som Bridget Jones när hon tvingas träffa Uncle Geoffrey som nyper henne i rumpan och frågar varför hon inte blivit gift än.
Punkt ett på Einars uppfostringslista: Social kompetens.
Min mamma sa till mig när jag var gravid "att ingen graviditet är lik en annan oavsett vad det gäller". Jag tog det till mig och struntade i allas kommentarer. Mådde mycket bättre då! Så strunta i vad alla andra tycker och tänker, kör ditt eget race och gör det du känner att du mår bra av, för då tror jag att den lille bebisen också mår bra :-)
Du är hur fin som helst med din lilla babybump =) var stolt och visa upp den så mkt du bara kan. Tänk vilken ära att få låna ut sin kropp till ett helt nytt liv! Det där med kg ... bah ! släng vågen i väggen och blunda och håll för öronen när du väger in dig hos bm ;) thihi, du kan ju alltid tänka på mina 24 kg om du känner dig nere och föreställ dig då vrister, vader som är lika tjocka som låren ! Slå den om du kan ;)
Fina Johanna, försök att inte bry dig om kilo hit och dit...graviditeten är en så kort tid av livet och det bästa du kan göra är att försöka njuta av denna korta tid. Instämmer med Git ovan: alla graviditeter är olika och just din är unik!
Darling Gizmo, du kommer att förbränna rubbet när du ammar så bara lägg på dig! Dessutom vill jag inte att Newt ska svälta så ge henne lite choklad från mig...
Sådana kommentarer faller i samma kategori som de som handlar om andras lunchlådor/fikavanor: avundsjuka förklädd till oskyldigt konstaterande. Antagligen är avsändare mycket avundsjuk på t.ex. den yppiga barm graviditeten givit dig, eller på din allmänna förträfflighet som sjuksköterska/kvinna/människa.
Har precis gjort en blogg men min kompis tyvärr så är vi inte klar med vår design men skulle vara kul vad du tyckte om vår blogg och komenterade :)
Tack för de stödjande kommentarerna! Då fortsätter jag att äta godis och rostat bröd som tidigare alltså :-)
Här får du ett namn på din 4-timmars kognitiva dissonans; l'esprit de escalier dvs trappans inspiration dvs vad man kommer på att man skulle säga när man väl är på väg därifrån:) Jag är själv expert på den!
Ang gravkilon: Jag gick upp 115 kg OCH gick ned typ 100 igen när jag FORTFARANDE VAR GRAVID! Slå den om du kan! Det var ju visserligen bara vätska, men ärligt talat hade jag mått mycket bättre efteråt om jag gått upp mer under graviditeten. Så det så.
När jag var gravid gick jag upp 32 kilo. Kanske lite mer än vad jag skulle rekommendera men August trivdes så bra i magen att han stannade kvar 16 dagar längre än vad som var tänkt. Kilona rann knappast av mig när jag ammade men de försvann lite senare med lite träning mm. Fokusera på att må bra under graviditeten och nojja inte över vikt och andra oväsentligheter. ;)
Av mina 22kilo som Vega "skapade" är de inte så mkt kvar. Och de enda jag gjort är att äta, amma, äta, prommenera, äta och göra knipövningar. Så de ordnar sig Johanna! Njut av att det inte är 32grader på jobbet!
