Smugglosmurf

Detta är vad dottern gör idag. Först mellan tio och tolv och sedan kunde jag knappt tro mina ögon när hon började gnugga sig i sina klockan halvtvå, men nu ligger hon alltså på balkongen igen. Good shit det här balkongtricket, det måste jag säga.

Eftersom jag borde sova tänkte jag nu på allmän begäran (läs eget initiativ) förklara för er hur en näsfrida ser ut. Jag har nämligen fotograferat den, så att ni kan föreställa er den när jag berättar om den. Och eventuellt gör jag kanske lite reklam för den av misstag.
Såhär ser den ut:


Den blå mojängen till vänster som ser ut ungefär som ett rör man skickar urinprov i (fast utan hålet i botten då förstås. Hade varit helt värdelöst urinprovsrör) sticker man in i en av de två snoriga näsborrarna. Sedan stoppar man in den röda mojängen till höger i sin egen mun och suger. Lyckligtvis finns det ett filter precis innan slangen börjar, vilket förhindrar att barnets snor åker in i ens egen mun. Väldigt fiffig konstruktion så länge ens barn inte lärt sig att:
1. Grabba tag i saker.
2. Slänga bak huvudet när den närmar sig.

Den var alltså väldigt fiffig när Isabelle var under tre månader. Nu, inte så mycket.

Förresten, det där balkongtricket var nog inte så bra ändå. 20 minuter blankt tog det innan hon vaknade. Tur att jag inte gick och la mig!