Smugglosmurf

Maken ser på Mythbusters på Discovery. Jag har precis kommit underfund med att jag hatar han den där i basker, runda glasögon och getskägg ungefär lika mycket som maken hatar Tyra Banks. Maken ligger i soffan, precis som jag brukar göra när det är Top Model, medan jag sitter vid bordet vid datorn, precis som maken brukar göra när det är Top Model. Och plötsligt förstår jag varför maken då och då liksom väser till som en katt när det utropas ett "Tyra mail" eller när brudarna inser att de ska få en make-over eller helt enkelt bara har ett "iiiiih" att avvara vid någon ganska ordinär händelse, typ att någon säger hej till dem eller bara uppenbarar sig framför dem.

Jag förstår. För när jag ser den där outsägligt irriterande mannen i Mythbusters med sin vita skjorta, sin pretentiösa basker och de där fruktansvärda glasögonen och det vedervärdiga skägget, så känner jag samma sak. Jag vill väsa som en katt. Och jag känner också ett behov av att citera Joey i Vänner angående hans känslor inför Chandlers flickvän Janice: "I want to... rip off my arm just to have something to throw at her."
Det är sådana känslor jag hyser inför denna hemska, självgoda, pretentiösa man med basker. Och det de håller på med. Vilket seriöst slöseri med tid! För att inte tala om komplett ointressant. Jag förstår till fullo att maken kan säga detsamma om Top Model. Jag utövar bara rätten att uttrycka min åsikt om Mythbusters nu när det är jag som sitter vid datorn.


Ni ser ju! Han retas ju enbart genom att finnas till. Man ser liksom på honom att han litegrann finns i onödan.
(Bild från modmyi.com)