Del 2 av 2 om en elak pest- eller varför couscousröra med squash och tomatsås inte längre kommer att stå på menyn i det här hemmet
Lördag kväll hemma hos Smugglosmurf:
Noro II:- Okej grabbar. Nu är vi tillräckligt många för att köra tvåfrontskrig mot den här respektlösa varelsen. Jag säger 250 går direkt på tarmen och 250 bearbetar längre upp i systemet. När vi är klara med henne kommer hon inte vara säker på vad som är upp och vad som är ner, vad som är kräk och vad som är bajs eller vad som är liv och vad som är död.
500 elaka viruspartiklar skrattar elakt.
Noro II:- Alla virus är ni klara?
500 elaka viruspartiklar:- Jajamensan, fattas bara!!!!!
Noro II:- Då tar vi henne! Kör, kör, kör!
500 elaka viruspartiklar rusar mot Smugglosmurfs kroppsöppningar.
Lördag kväll (lite senare). Smugglosmurf har gått och lagt sig, men mår lite illa.
Smugglosmurf:- Fan, älskling, jag mår illa. Mår du illa?
Maken:- Nävars.
Smugglosmurf:- Köttet var från Abdos eller?
Maken:- Mmm....
Smugglosmurf:- Eller räkorna. Det kan vara räkorna kanske.
Maken:- Mmm...
(Det framkommer vid ett senare tillfälle att maken inte alls uppskattade att hans matlagning ifrågasattes).
Lördag natt 01.15 vaknar Smugglosmurf och sanningen står klar. Det är dags att kräkas. 01.20 kräks det intensivt. Upp kommer kött, couscousröra med squash och tomatsås, chokladmousse, rödvin och limoncello. Upp kommer Skagenröra och halloncoulis. Efter det är det dags att borsta tänderna.
Noro II:- Haha, grabbar! Ser ni att hon borstar tänderna? Hihihi, hon, hihihi.... hon...*frust* tror att.. hihihi... det är över redan!
01.50 är det dags igen. Upp kommer mer mat. Företrädelsevis couscousröra med squash och tomatsås denna gång. Det och galla. 500 elaka viruspartiklar gör sitt bästa för att krama sönder diafragmamuskeln. När Smugglosmurf återvänder till sängen är hon mer död än levande. Den kalla likblekheten som kvarstått sedan föregående kräkning har fått ge plats åt dyblöta svettningar och frossbrytningar.
Noro II:- Ok, grabbar, bra jobbat! Jag tror att hon börjar fatta grejen och att vi kanske kan få lite mer respekt i framtiden. Men för säkerhets skull kör vi la piéce de la resistance om en timme när de värsta kramperna har hunnit lägga sig.
03.30 är det dags. Men för vad? Det finns ju inget mer att kräka upp! Förutom söndertrasade inälvor. Lika bra då att det är dags för den andra änden. För trött för att hämta en spann ställs Smugglosmurf inför valet att antingen kräkas eller bajsa på golvet framför toaletten. Ingen höjdpunkt i livet precis. Valet faller på att sitta på toaletten och kräkas galla mellan benen och försöka träffa toaletten. Ännu en gång, ingen direkt höjdpunkt i smugglosmurf-livet, även om hon kräks med förvånansvärd träffsäkerhet.
Noro II:- Tjohoo! Grabbar, kolla in nu! Nu är hon inte så kaxig! Hahaha! Feel my wrath, biiiiiiaaaaaatccch! Så här går det när man inte visar respekt för oss kräkisar! Nästa gång du ser oss ska du nog visa mer ödmjukhet fru "mig kräker de på armen utan att jag smittas". Grabbar, nu går vi och skålar för ett väl utfört jobb!
Kommentarer
Trackback
