Ett zen-likt lugn. Och personal på Stesolid.

Den gick bra, Ullaredsturen. Alla överlevde. Jag, sviskonet, svägerskan och alla miljarder människor som trängdes med oss. Jag muttrade bara kärringjävel en enda gång på naturtroget passiv-aggressivt sätt, och därefter inträdde jag i ett zen-liknande tillstånd. Nästan övernaturligt lugn gled jag fram mellan Nilsson och Svensson med min kundvagn, och inte ens min påkörda hälsena triggade den passiva aggressivitet den egentligen förtjänade. Jag behövde bara kissa en gång, och lunchen åt vi innan den övriga delen av flocken. Jag har till och med lovat att förlåta svägerskan och sviskonet för att de efterlyste mig i högtalarsystemet. Iallafall om ett par veckor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!