You say Vellinge. I say fuck you.
Idag har jag haft en sån där eftermiddag och kväll på jobbet där man inte riktigt vet vad man själv heter vare sig i för- eller efternamn. Den började rörigt och slutade lite lätt rörigare. Eftersom vi nu inte längre får flexa eller ens mer än i enstaka fall betalt för den tid vi stannar över är det så också bara att snällt packa iväg sig från jobbet 21.30 oavsett om man är klar eller ej. Det är en lätt frustrerande situation, men eftersom jag tyvärr inte har några Florence Nightingale-drag i min persona och är ganska negativt inställd till gratisarbete så är det bara att lyda. Så nu sitter jag här och hoppas att jag hunnit rapportera över allt till snälla nattkollegan. Det hann jag säkert.
Maken i sin tur har bråkat med det högersträvande paret i Vellinge ikväll. Jag ringde tidigare idag och undrade varför hon inte berätttat varför vagnen hade en sned metallarm och ville att köpet skulle gå tillbaka. Ikväll ringde hennes man till min man och berättade att de inte alls ville ge tillbaka oss några pengar och att vi minsann får behålla den högersträvande vagnen. Så går det när man inte skriver kvitto, gott folk. Även till synes snälla småbarnsföräldrar i Vellinge ljuger sig gula och blå både på blocket och i telefon om att de säljer felfria Teutoniavagnar. Må tusenlapparna de fått för sin felaktiga vagn flyga över de blåsiga fälten och landa precis utanför transitboendet för ensamkommande flyktingbarn i Hököpinge. Jag har ju alltid varit misstänksam mot Vellingebor tidigare. Inte så mycket mindre efter denna händelse, I tell you!
Kvällen avslutas över kursinformation från Lund. Jag har lite sådär på en femtioöring halkat in på en lungspecialistsjuksköterskeutbildning (långt ord. Och kanske bara eventuellt rätt beskrivning av utbildningen eftersom jag knappt hunnit andas idag, än mindre läsa igenom kursinformationen) i Lund, så imorgon bär det av mot en heldag i skolbänken. Kul! Tror jag. Men jag får läsa igenom mina papper innan jag kan säga det med all säkerhet. Kitos! (=Tack på finska? Kanske.)
Maken i sin tur har bråkat med det högersträvande paret i Vellinge ikväll. Jag ringde tidigare idag och undrade varför hon inte berätttat varför vagnen hade en sned metallarm och ville att köpet skulle gå tillbaka. Ikväll ringde hennes man till min man och berättade att de inte alls ville ge tillbaka oss några pengar och att vi minsann får behålla den högersträvande vagnen. Så går det när man inte skriver kvitto, gott folk. Även till synes snälla småbarnsföräldrar i Vellinge ljuger sig gula och blå både på blocket och i telefon om att de säljer felfria Teutoniavagnar. Må tusenlapparna de fått för sin felaktiga vagn flyga över de blåsiga fälten och landa precis utanför transitboendet för ensamkommande flyktingbarn i Hököpinge. Jag har ju alltid varit misstänksam mot Vellingebor tidigare. Inte så mycket mindre efter denna händelse, I tell you!
Kvällen avslutas över kursinformation från Lund. Jag har lite sådär på en femtioöring halkat in på en lungspecialistsjuksköterskeutbildning (långt ord. Och kanske bara eventuellt rätt beskrivning av utbildningen eftersom jag knappt hunnit andas idag, än mindre läsa igenom kursinformationen) i Lund, så imorgon bär det av mot en heldag i skolbänken. Kul! Tror jag. Men jag får läsa igenom mina papper innan jag kan säga det med all säkerhet. Kitos! (=Tack på finska? Kanske.)
Kommentarer
Postat av: Tristessa
Haha, sorry, kan inte låta bli att skratta för i dag läste jag i metro om att rika människor "fifflar, fuskar och ljuger mer än fattiga... Och att stjäla godis från barn"
Så de var säkert några rika typer som lurade er, mina fördomar om Vellinge det...
Synd annars för Teutonia är himla bekväma vagnar.
Postat av: Yasmine
hmm från min lilla hemby??? säkert några utsocknes ... för jag och Lisbeth är ju hur trevliga som helst :)
Postat av: kattis
Att folk kan med! Och att de ö h taget svarade när ni ringde, jag hade ignorerat. Usch vad pinsamt för dem, jag skäms å deras vägnar! Det här är ett onormalt beteende förmodligen är de tjyvar.
Trackback
