Ingen cancer

Idag blir det födelsedagskalas för ettåringen ute hos farmor och farfar. Just för tillfället håller maken på med all mat vi ska goffa i oss ute i Bjärred, medan jag har den angenäma uppgiften att vänta på att lillfisen sover middag tillräckligt länge för att orka med massa födelsedagstjohoppsan i eftermiddag.

Bortsett från att glädjas över dotterns första födelsedagskalas ägnar jag mig åt att ha vanvettigt ont i halsen. Det är något jag för övrigt har haft hela veckan utan att något har blivit bättre. Så för säkerhets skull frågade jag vår överläkare på avdelningen igår hur lång tid jag har kvar. Innan den spridda cancern tar död på mig alltså. Jag har en mycket svullen, typisk spridd cancer-körtel på halsen nämligen. Han ville dock inte gå med på att det var en spridd cancer jag drabbats av, utan snarare kanske någon slags körtelfeber som en annan tonåring. Vilket förvisso går bra ihop med alla finnar jag fått i ansiktet på sistone, så why not, liksom. Good news, alltså, egentligen, att jag inte ska dö i cancer (just för tillfället iallafall, man vet ju aldrig i framtiden). Bad news med det halsonda. Tur att det finns paracetamol. Nu känner jag makens brännande blickar på mig (ända från Bjärred. The force is strong in that one) att jag nog borde göra mig iordning och packa ner grejer så att vi kan sticka så fort lillfisen vaknar. Imorgon får ni fotobevis från första födelsedagskalaset. Hazaa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!