Smugglosmurf

Bäst att inte blogga på måndagar. Jobbiga dagar de där, speciellt när man planerar in både tvätt och städning. Isabelle har plötsligt utvecklat en rädsla för hushållsmaskiner, vilket innebär att hon skriker som om kniven satt i henne när dammsugaren eller mixern sätts igång. Detta utesluter således all form av dammsugning och tillverkning av hemmagjorda puréer när Isabelle befinner sig i lägenheten, så hon måste tas ut på promenad vid dammsugning.

Det som ytterligare förtristade måndagen lite var ett slutgiltigt samtal med chefen angående när jag ska börja jobba igen. Jag har stött och blött detta under ett par veckors tid, så det kommer förstås inte plötsligt, men när orden "då är det bestämt" kom över chefens läppar kändes det liksom så slutgiltigt och verkligt. Ett tag närde jag en dröm om att kunna jobba natt under en period för att få vara med Isabelle så mycket som möjligt, men eftersom det tyvärr inte gick går jag nu på min gamla vanliga hundraprocentiga dagtjänst igen. Till arbetsplatsens förfogande från och med den första januari. Tur att Isabelle har en sådan eminent och underbar far som kan vara hemma med henne fram till april, när jag ska vara föräldraledig igen (till chefens stora fasa lät det som). Dock var det något som lade ytterligare en nyans av grå över min måndag.

Sömnen har de senaste två nätterna varit eminent, tackar som frågar! Bortsett från att hon gett lite ljud ifrån sig har hon faktiskt sovit hela nätterna. Igår ända till kvart över åtta, vilket räknas som en fantastisk sovmorgon nuförtiden, och idag till tjugo över sju. Inte illa det heller! Sovande bebis= glada föräldrar.