Visning nr 150
Lugnet har sänkt sig över Nobeltorget. Lägenheten är städad, fruktskålana påfyllda, lägenheten visad för hugade spekulanter. Maken sitter och ser på Klingon i Star Trek (live long and prosper) och jag sitter framför en sorgligt bortprioriterad blogg med en kopp te.
Innan satt jag som en snuskig tant utanför vårdboendet här mitt emot. Med en darrande Aslan i famnen satt jag och beskådade föräldrar med dagisbarn gå förbi. Kunde lika gärna suttit dreglande med en stor påse godis för att locka till mig barn. Eller, ja, Aslan har ju ungefär lika mycket attraktionskraft som en skål med gröna marmeladkulor, så min karriär som snusktant blev mycket kort. Så mest satt jag och frös och drömde om den varma kopp te som jag nu har framför mig.
Inför varje visning sjunker hoppet litegrann. Idag har humöret varit på botten. Inte så på botten som för en vecka sedan, då jag en stund lade mig i fosterställning under täcket när det slog mig vilken usel ekonomi vi snart har, men dock botten. Stenhård muntrade upp oss med att dagens spekulanter verkade väldigt kära i lägenheten, så en liiiten strimma hopp har väckts igen. Annars blir det ny annons och ny visning på söndag. Om sju dagar har vi två lägenheter, och på onsdag ska vi träffa vår bankman och höra exakt hur skeptisk han är. Fan, snart säger jag väl som hon i min franskagrupp, "Je veux vivre dans un arbre!". Undrar om hon gör det förresten. Måste kolla upp.
Inatt drömde jag att vi fick en flicka som vi döpte till Madeleine. Vi födde henne i Trelleborg (??!) och det gick supersnabbt. Sen försvann hon, Peter kom med presenter, vår barnvagn blev stulen och vi åt lasagne ur medhavda lunchlådor. Eftersom jag var mycket konfunderad över vart Madeleine tagit vägen gav vi oss till slut iväg för att leta efter henne. Det visade sig då att en av syrgassköterskorna på jobbet tagit med henne till en engelsk pub. Barnpassning sade hon att det var. Sjukt. Får nog se till så att hon håller labbarna borta när det väl är dags. Klart bra med barnpassning, men kanske inte sådär direkt efter förlossningen.
Ikväll muntrar jag upp mig med Top Model och I Anneli.
Innan satt jag som en snuskig tant utanför vårdboendet här mitt emot. Med en darrande Aslan i famnen satt jag och beskådade föräldrar med dagisbarn gå förbi. Kunde lika gärna suttit dreglande med en stor påse godis för att locka till mig barn. Eller, ja, Aslan har ju ungefär lika mycket attraktionskraft som en skål med gröna marmeladkulor, så min karriär som snusktant blev mycket kort. Så mest satt jag och frös och drömde om den varma kopp te som jag nu har framför mig.
Inför varje visning sjunker hoppet litegrann. Idag har humöret varit på botten. Inte så på botten som för en vecka sedan, då jag en stund lade mig i fosterställning under täcket när det slog mig vilken usel ekonomi vi snart har, men dock botten. Stenhård muntrade upp oss med att dagens spekulanter verkade väldigt kära i lägenheten, så en liiiten strimma hopp har väckts igen. Annars blir det ny annons och ny visning på söndag. Om sju dagar har vi två lägenheter, och på onsdag ska vi träffa vår bankman och höra exakt hur skeptisk han är. Fan, snart säger jag väl som hon i min franskagrupp, "Je veux vivre dans un arbre!". Undrar om hon gör det förresten. Måste kolla upp.
Inatt drömde jag att vi fick en flicka som vi döpte till Madeleine. Vi födde henne i Trelleborg (??!) och det gick supersnabbt. Sen försvann hon, Peter kom med presenter, vår barnvagn blev stulen och vi åt lasagne ur medhavda lunchlådor. Eftersom jag var mycket konfunderad över vart Madeleine tagit vägen gav vi oss till slut iväg för att leta efter henne. Det visade sig då att en av syrgassköterskorna på jobbet tagit med henne till en engelsk pub. Barnpassning sade hon att det var. Sjukt. Får nog se till så att hon håller labbarna borta när det väl är dags. Klart bra med barnpassning, men kanske inte sådär direkt efter förlossningen.
Ikväll muntrar jag upp mig med Top Model och I Anneli.
Kommentarer
Postat av: Kattis Korv
HAHAHA! Du är för rolig. Jag skall be om att få informera om att gröna marmeladkulor inte är så äckliga som man tror. Eller så hade det med utbudet att göra. Går du i en franskagrupp?? Mon dieu! Mammas åverkan?
Postat av: Alex
Inget ont förtal om gröna marmeladkulor som jag älskar! :)
Postat av: Smugglosmurf
Jag är mycket konfunderad över dessa försvarstal för gröna marmeladkulor. Det vet ju alla att näst efter punchpraliner kommer gröna marmeladkulor på en god andraplats vad gäller äcklighetsfaktor.
Trackback
