Smugglosmurf

Tycker det är ganska orättvist det här med vädret. De som bor i Norrland gör ju det för att de tycker om när det är kallt och mörkt. Och vi här i söder vill ha det varmt och ljust. Nu får vi det yttersta beviset för att norrlänningarna inte klarar av det här med värme. Allt smälter alldeles för fort och deras barn och boskap flyter bort i översvämningarna, medan vi här nere får vackla runt som Michelingubbar för att det är så kallt och regnigt.
I år kände jag mig så smart dessutom, för för en gångs skull gick jag inte på den här vinter/vår-plojen, ni vet när alla tror att det är vår i mars bara för att solen skiner i fem minuter en eftermiddag. Nä, i år var jag förberedd på den sista bitande snöstormen när alla tjoade att våren hade kommit. Det här har dock varit en dubbel käftsmäll. För det är ju vår ENLIGT SMHI, men.... det ska ju vara soligt och varmt. Inte grått och snålblåsigt. Sucks this.


Katten ovan heter Aslan. Hon går också under namnet "Hår av Hin" och "Antikrist" bland vänner. Aslan låter oss vara inneboende hos henne eftersom hon inte har några tummar, och därmed inte kan öppna kattmatsburkar eller rengöra i sin egen kattlåda. Hade Aslan haft tummar hade vi varit helt överflödiga i hennes liv. Aslan var en normal katt fram till sin nära hund-upplevelse för fyra år sedan. Nu är hon (ja, Aslan är ett unisexnamn. Det har jag och Peter bestämt) en katt som hatar de flesta som besöker lägenheten. Den varelse hon hatar mest är den varelse vi tog in för att hon skulle ha lite sällskap av någon med päls och fyra ben, nämligen Isis (nedan).


Isis går även under namnet "Slampan" och "Cheer leader". Isis är inneboende hos oss för att hon älskar alla. Människor. Hon hatar Aslan med lika stor intensitet som Aslan hatar henne. Medan Aslan lever för skinka lever Isis för att någon, vem som helst, ska plocka upp henne och kela med henne. Av ren själviskhet från vår sida bor Isis kvar hos oss, trots att hon inte uppfyller det syfte som var tänkt från början, alltså sällskapsdam (kan jag bli mer Jane Austen i mina referenser?) till Aslan. Två år har gått sedan Isis flyttade in, men nu är det snart dags att säga adjö. Isis ska på provbesök till Nina, Peter och Joel och förhoppningsvis finna ett bättre hem hos dem. Toalettbesöken här är nämligen lite så som de är för högstdieelever nuförtiden (har jag hört): Ytterst bevakade och slutar ofta med våld.

Ikväll: Läser jag min Chic-tidning i ett desperat försök att bli mer modemedveten. Det verkar vara svårt att vara trendig när man inte orkar gå mer än tio meter i högklackade skor, men jag ger aldrig upp hoppet. Jag titttar också på Uppdrag Granskning för att jag är en samhällsgranskande person. Och för att det aldrig verkar vara tjockis-tv nuförtiden.