Smugglosmurf

Blogg style från Elite Plaza i Göteborg. Först en rättelse från föregående inlägg: Jag omnämnde hotellet som fyrstjärnigt, men det är förstås femstjärnigt. *Snörvlar drygt*.

Efter att ha checkat in igår strax efter lunch tog vi en promenad för att se på Charlottes vernissage på Röhsska Museet. Därefter åt vi lunch på Brasserie Lipp på Avenyn. Peter åt musslor och jag en pasta med parmaskinka och mozzarella. På väg tillbaka till hotellet stannade vi för en kopp kaffe strax innan vi var framme. Fick då beskåda olika slags känslor som utspelades av Green Days fans. Just när vi avnjöt vårt kaffe i godan ro hörde vi tvättäkta "IIIIIIIIHHHHN!!!" (lite likt Top Model). Det visade sig att Green Day, som vi redan räknat ut bor på vårt hotell, just då lämnade hotellet. Vi skymtade dem som hastigast när de körde förbi i två hyrvanar och efter kom fansen springande. De första tjoandes och iiihandes och de efterföljande gråtandes. Vi hade dålig förståelse. Min enda kändiscruch har varit på, och jag rodnar och skäms bara jag tänker på det... Jan Johansen när han hade sin Se på mig-one hit wonder. Jag var 14 eller 15 och tyckte tydligen att han var grabben (gubben snarare) hela dagen. Föga såg jag hans tättsittande ögon och magnifikt dåliga klädstil.

Efter lite Prosecco och iordningfixande av utseende promenixade vi sedan iväg till Heden där Elnas 30-årsfest gick av stapeln. En mycket trevlig kväll med en bisarr blandning av Joddla med Siv och schlagermusik på dansgolvet. Göteborgarna verkade skeptiska men accepterande av musiken från den skånska myllan. Jag och Peter fick ge oss i en diskussion angående vilken färg Barbastark har. Vi trodde svart, men tydligtvis är han röd.
Promenerade hem vid tvåtiden och hade en halvt oseriös diskussion om att eventuellt flytta till Göteborg. Folk är mycket trevliga i den här staden har vi upptäckt.

Idag har vi sovit till halvelva och sedan masat oss ner till frukostbuffén med äggröra, korv och plättar. Gott med plättar! Brukar jag inte tycka, men det tyckte jag idag.
Till frukostsällskap hade vi ingen annan än Joan Jett och någon vi tror var hennes manager. När jag säger sällskap betyder det att hon satt vid bordet bredvid och åt frukost och att vi satt och försökte låta bli att stirra på henne. Jag har mycket svårt för att bete mig civiliserat när jag ser kändisar (fråga bara Kristina Lugn), men idag lyckades jag över förväntan.

Nu är jag omsvidad i hotellets morgonrock (finns det en morgonrock måste man använda den så fort man är på rummet) och sitter och småtrivs med tillvaron. Peter tittar på Discovery. Min åsikt är lite som Rachels i Vänner:

 "He makes us watch the Discovery Channel all day long. Did you know that something really boring happened to someone really ugly in the middle ages?"

Eftermiddagen bjuder på fika i  solen någonstans. Ska bara ta ett bad först i ett badkar som inte ser ut som om det är en kvarlämna från andra världskriget. Så ser vårt badkar på Nobeltorget ut. Sen kör vi mot sydligare nejder. Malmö alltså. Imorgon går jag på mitt nattjobbande. Relativt skönt faktiskt.