Smugglosmurf

Jahapp, så sitter man på jobbet igen. Här är lugnt och skönt med bara 14 patienter, varav fem stycken är mina.

Nattmålet bestod i tre rostade mackor med ost ackompanjerade av valda godbitar från kollegans yrkeslivsanekdoter. Jag är inte den som är äckelmagad, men det visar sig att även jag har en gräns där ostmackorna dansar jenka i matstrupen. Jag ska inte gå in på några detaljer, men det involverade en dos av intravenöst (?) potensmedel med lång verkningstid samt ett akut besök på Urologen. Bonushistorian involverade ett akutbesök efter att en febertermometer (med fodral) funnit sin väg inåt men inte utåt. Nu har hon slutat berätta, men aptiten har sedan länge försvunnit.

Snart är det The talented Mr Ripley på tv. På en kanal som sjukhuset faktiskt har valt att tillhandahålla (Kanal 1, TV 2, TV 4 och dansk tv. Och Malmö lokalkanal förstås, där man kan se andra spännande filmer. Min favoritfilm där är "Färd mellan Konserthuset och Triangeln". Den är inte lång, men gud vad bra den är. Dogmatisk liksom).

Annars läser jag "Små citroner gula" och ägnar mig åt att var tionde minut kolla om någon har gjort något på facebook. Folk är mycket klena på att uppdatera sig på facebook nattetid.

Tro nu för guds skull inte att jag inte tar hand om mina patienter, men de sover faktiskt, och det känns elakt att väcka dem bara för att ta hand om dem. En av dem är vaken, men han var så insatt i fotbollen innan, så när jag kom in och presenterade mig innan så möttes jag av ett: "Hej! Jag ser på fotboll!!" Jojo, jag kan nog ta en hint jag, även om den är fin.

Nåväl, kära vänner, sov ni sött vidare i trygg vetskap om att Sveriges sjuksköterskor är vakna.