Ibland liksom stannar tiden ett slag.

Vi har en flaska champagne i kylen. För imorgon tänker vi fira att vår vän värms upp och väcks. Han fick en hjärtinfarkt och ett hjärtstillestånd igår eftermiddag och har sedan dess legat nedsövd och nedkyld på IVA. Inatt värmer de upp honom, grad för grad och imorgon förmiddag väcker de honom långsamt, långsamt.

Långsamt, långsamt, som tiden har gått sedan klockan halvfem igår eftermiddag. Vi är på IVA, vi vankar av och an hemma, vi försöker sova. Tiden går sakta, så sakta när man inser att den enda uppgift man har är att vänta. Vi är maktlösa. Vi ömsom gråter ömsom skrattar. Vi berättar anekdoter, drar gamla klyschor. Vi städar upp i hans lägenhet. Men vi väntar. Hela tiden väntar vi. Och vi hoppas. På att den man som väcks imorgon är den man som sövdes ner igår. Och vi vet att han är det. Annars hade vi ju inte kylt champagnen. Vi måste veta att han är det, för annars klarar vi inte av att vänta mera. Vi har redan väntat i flera hundra timmar.   

Jag känner enorm kärlek till er alla som funnits vid vår sida i detta. Vi visste att ni var fantastiska från början, men nu saknar vi ord. All denna kärlek i allt kaos är den stöttesten vi har, och det vill inte säga lite. Ni är fantastiska.

Kommentarer
Postat av: Kikki

<3

2010-08-03 @ 22:44:16
URL: http://antigonish.blogg.se/
Postat av: Crazy Catlady

<3

Nu fick du mig att börja gråta också. Och jag ska hålla alla tummar jag kan hitta och även stortårna för att allt kommer att gå bra. Men det kommer det att göra, för det måste det bara, så är det.

2010-08-03 @ 22:49:00
URL: http://crazycatladyakamalin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!